Kyrkoherde i Offerdal och skolpionjär i länet
Han låg bakom Jämtlands första egentliga skola, Frösö trivialskola, föregångare till dagens gymnasieskola i Östersund.
Vid två riksdagar, 1680 och 1686, företrädde han prästerskapet i den gamla ståndsriksdagen.
Denne inflytelserike och stridbare person hette Zacharias Plantin (fmffmfmff) och var kyrkoherde i Offerdal åren 1672 – 1688.
Över den södra ingången i Offerdals kyrka finns en mycket påkostad minnestavla. Epitafium heter det med ett finare ord.
Minnestavla över Zacharias Plantin m fl i Offerdals kyrka, södra ingången.
Kyrkobesökarna kan knappast undgå att lägga märke till den gyllene skölden med både änglafigurer och dödskalle. I texten, som är avfattad på latin, kan man urskilja namnen på två före detta kyrkoherdar och deras hustrur: Zacharias Plantin med hustrun Anna Maria Piehl samt Abraham Burman och hans hustru Elisabet Plantin Zachariasdotter (dotter till Zacharias Plantin).
Zacharias Plantin är en av förgrundsgestalterna i jämtländsk skolhistoria. Han stred ivrigt för bildandet av Frösö Trivialskola, som fick sitt urkundsbrev 1674. Undervisningen kom igång först några år senare. Denna skola kom under de följande århundradena att få mycket stor betydelse för utbildningen i Jämtland.
Han tillhörde för övrigt en prästsläkt som även i tidigare generationer hade gjort sig bemärkt på olika sätt. Fadern Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde först i Njurunda och sedan Umeå, där han tog initiativ till och var förste inspektor för en skola för lappar, Skytteanska skolan (uppkallad efter Gustaf II Adolfs riksråd Johan Skytte, som stod för ekonomin). Skolan lokaliserades först till Lycksele och sedan under 1800-talet till Tärnaby. Niurenius skrev även en bok om Lappland och gav ut en ordbok på samiska.
Plantins farfar, Petrus Olai Gestricius, var kyrkoherde i Gävle. Han kom på 1570-talet i konflikt med kung Johan III och satt en tid fängslad på Stockholms slott. En broder till Gestricius var biskop i Linköping. Han avsattes under förnedrande former av Johan III. Orsaken till att prästerna kom i konflikt med kungen var innehållet i den liturgi som Johan III försökte införa och som närmade sig katolicismen. Johan III:s så kallade röda bok var en källa till omfattande kyrkostrider under 1570-talet.
Men åter till Plantin och hans verksamhet i Offerdal och Jämtland. Han…
Fortsättning följer…