Har i dagarna skickat ut information om min kommande bok Krångede i kraftens tid till ett antal människor som kan tänkas vara intresserade. Det är en spännande tid när manus är lämnat till tryckeriet och det råder en nervös väntan på det färdiga resultatet. Många har också hört av sig, vilket förstås är väldigt roligt.
Boken speglar förhoppningsvis vad som händer i ett samhälle som under några årtionden utsätts för en omfattande exploatering. Här finns egentligen en klar koppling till den infekterade skol- och spardebatt som för närvarande pågår i Ragunda kommun.
På 1930-talet kunde kommunen sänka kommunalskatten med över 25 procent till följd av den utbyggnad som då skedde i Krångedeforsarna. Skatteunderlaget steg dramatiskt.
Då var det uppåt, men sedan dess har kommunen torrlagts när det gäller intäkterna från vattenkraften. Fastighetsskatten dikades ut. Återbäringen sipprade bort. Och nu är frågan hur en i grunden väldigt rik kommun ska kunna upprätthålla servicen för de 5.500 personer som bor kvar inom kommunens gränser.
Exploatering av naturresurser har alltid sina begränsningar. Det känns i Ragunda kommun i dag och det visar sig på många platser i det postkoloniala Norrland.
Härom kvällen såg jag Lill Lindfors när hon gästade Östersund. En fantastisk föreställning med duktiga jazzmusiker och ett helt knippe av mina favoritmelodier: Me and Bobby McGee, Trubbel, Invitation till Guatemala, Honeysuckle rose, Felicia försvann med flera.
Men roligast och mest överraskande var när saxofonisten och flöjtisten Hector Bingert började prata om Krångede. Han är latinamerikan och nästan världsberömd, men han har rötter i Krångede på det viset att han har varit gift med Berit, dotter till Sven-Erik och Elsa Lindström. Nu berättade han om julaftonsfirande på 1970-talet på den stora gården Frmmat. Det blev också en musikalisk hyllning till Krångede i Storsjöteatern, så detta framträdande kommer att resultera i några rader i min bok om just Krångede.
Musikern Hector Bingert berättade om julfirande på 1970-talet på den här gården i Krångede.
Det händer att jag får frågan ”När kommer del tre?” Det som avses är den tredje och avslutande delen i trilogin som börjar med Fattiga som de voro och Separatorn . Det är fantastiskt roligt och värmande att få frågan och att veta att det finns personer som ser fram mot fortsättningen. Jag tillhör faktiskt själv den skaran! Av olika skäl har jag dock tagit en paus i just det arbetet, men jag återkommer!
Än skummar forsen, men snart börjar kraftverksbygget, Först ska bron över Drakahällsforsen byggas. Foto: Selim Sundin.
Under tiden jobbar jag intensivt med slutputsen på manuset till boken Krångede i kraftens tid. Boken kan naturligtvis ses som en extremt lokal historia, men det är också ett vittnesbörd om den påverkan som sker i en bygd som genomgår en omfattande exploatering. Utbyggnaden av kraftverken i Krångede och Gammelänge under1930-talet var ett omtalat riksintresse. Jag försöker beskriva hur det har sett ut både före, under och efter utbyggnaden. Och vad händer i bygden i dag?
I arbetet har jag hjälp av ett mycket stort antal kunniga och engagerade personer, så materialet växer hela tiden, men snart måste jag sätta punkt om boken ska hinna komma ut i juni. Det är i alla fall planen! Som det ser ut nu kommer det att bli bortåt 150 sidor och minst lika många bilder.Illustrationen till den här artikeln kommer dock inte med. Bilden är från bygget av landsvägsbron i början av 1930-talet.
Jag återkommer senare med fler detaljer kring utgivningen. Se även artiklar under menyn Aktuellt.
Just nu jobbar jag intensivt med att färigställa boken om Krångede. Det finns en hel del intressanta bilder från 1930- och 1940-talen, men det är inte så enkelt att identifiera alla personer som finns på bilderna. Jag behöver därför hjälp! Jag är allså tacksam för upplysningar om personerna på bilderna som jag har börjat publicera på mitt Galleri . Mer info finns även under fliken Aktuellt.
Tack Kertin Jonasson (född Sehlin) i Trångsviken. Jag har länge varit på spaning efter en bild av Sven X:et Erixsons vackra tavla "Söndgskväll i Krångede", målad 1933 vid ett besök "på Trångbo".Jag gjorde bland annat en efterlysning på hemsidan krangede.nu . Nu har jag fått en bild av tavlan av Kerstin och avsikten är att jag ska använda den och några andra X:et-tavlor i den kommande boken om just Krångede. X:et målade flera tavlor från Trångbo och Krångedebygget. Han har också gjort några fantastiska målningar med rubriken "Melodier vid älven", uppenbart inspirerad av utbyggnaden av Krångedeforsarna. En tavla med det motivet finns i Göteborgs konserthus.
Under en längre tid har jag knåpat på en liten bok om byarna Krångede och Döviken i östra Jämtland. Tanken är att skildra vad som hände före, under och efter den stora kraftverksepoken, som inträffade på 1930- och 1940-talen. Nu får det manuset vila ett tag, men tanken är att boken ska komma ut någon gång under nästa år.
Under tiden har jag gått ännu längre tillbaka och hamnat i Lappmarken på 1600-talet. I Umeå fanns en kyrkoherde som gjorde uppteckningar om samerna och som tog initiativ till den första skolan i Lappmarken, Skytteanska skolan. Den finns numera i Tärnaby. Och själva artikeln finns att läsa under rubriken Aktuellt. Samtidigt fortsätter jag arbetet med del tre i "Tärna-trilogin".
- Det är dåliga tider i Amerika, säger Anna Persson, 99 år.
Vi står uppe på Gisslers gård i Krångede och blickar ut över Trångbo. Anna föddes på den här gården och bodde där som barn innan hennes föräldrar byggde eget en liten bit därifrån.
- Det är kriget, säger hon. Det blir så där när folk krigar.
Hennes analys sammanfaller med många experters denna dag den 11 september 2011; Amerika har krigat på kredit i fjärran länder. Sådant straffar sig.
Om några dagar fyller Anna 99 år. I huset i bakgrunden föddes hon 1912.
Sist Anna besökte Amerika var för nio år sedan. Då var hon 90.
Nu är det fredag den 9 september. Vi står i Krångede och pratar om Amerika och om att Trångbo håller på att växa igen. Det går knappt att se byn.
- Det är inte samma sak att vara på gården som när Asta bodde här, säger hon.
Asta var gift med hennes kusin Dan. Vi pratar om Asta, men vad vi då inte visste var att Asta låg på sitt yttersta på äldreboendet Strandliden i Hammarstrand.
Senare på kvällen somnade hon in, 92 år gammal.
Jag håller med Anna. Det blir inte detsamma nu när Asta är borta. En stilla sorg kommer krypande när jag får budskapet.
När vi i fredags stod på hennes gård upptäckte vi att hennes gräsmatta var full av kantareller. Det är förta gången som jag har sett denna fina svamp i dessa trakter.
Och jag vet att denna syn skulle ha glatt Asta.
* * *
Minnet av Asta får bli min följeslagare denna dag när tidningar, radio och teve fylls med artiklar och kommentarer om den 11 september 2001.
Liksom de flesta andra kommer jag exakt ihåg vad som hände. Jag jobbade på Jordbruksdepartementet och den här eftermiddagen hade vi en så kallad beredning, det vill säga ett rutinmässigt möte där tjänstemännen drog aktuella ärenden för ministern, Margareta Winberg. Eftermiddagen segade sig fram, men plötsligt öppnades dörren och pressekreteraren Zoran Alagic kom in och berättade vad som hade hänt. Vi rusade ut till närmaste teveapparat och följde häpet den dramatiska händelseutvecklingen. Vad som sedan hände minns jag inte i detalj, men jag antar att beredningen avbröts och att Margareta försvann till någon regeringsöverläggning.
Det har varit några trevliga dagar i Hammarstrand och Krångede, först Krångedekvällen på hembygdsgården med många besökare och dagen efter Krångede i verkligheten med Fallets dag och alla aktiviteter kring Krångede museum.
Många intresserade dök upp under "Krångedekvällen" på hembygdsgården i Pålgård. Ett arrangemang av Ragunda Hembygdsförening.
Torbjörn Ohlsson och jag passade på att signera och sälja böcker under Fallets dag. Här är Torbjörn i samspråk med Johnny Johansson.
Ännu fler besökare och åtskilliga bekanta dök upp bland museiföremål, i timmerrännan, vid skogskojan och på själva kraftverket.
Jarl-Inge Stormo och Sune Gissler i samspråk utanför Krångede museum.
Själva museet är mycket levande och sevärt. Nu har till och med Helmers gamla vaktkur kommit till heders igen (se Krångede i backspegeln (1) under fliken Aktuellt!).
De har även återskapat den gamla biolokalen, så jag passar på att skänka mina biobiljetter från åren 1957-1960, med anteckningar om respektive film på varje biljett.
75 öre kostade biobiljetterna (barn) under åren 1957-1960. Därefter upphörde biografen. På baksidan av varje biljett finns anteckningar och omdömen om filmer som visades.
Bron över Krångedeforsen
Fotoutställning i den gamla timmerrännan vid Krångede kraftverk.
Helmers gamla vaktkur har kommit till heders igen, men nu som museiföremål.
Många gamla och nya bekanta dyker upp när Torbjörn Ohlsson och jag säljer och signerar våra respektive böcker på Hammarstrands marknad.
Hammarstrands marknad, 15 juli 2011
Nyss hemkommen från en fantastiskt trevlig Krångedekväll på hembygdsgården i Pålgård. Många gamla och nya bekanta. Jag berättade om Trångbo med omnejd och Jananders Fridh hade ett väldigt fint föredrag om konstnären Gunnar Bergvall. Jag hinner knappt hem förrän Sune Gissler skickar nedanstående bilder:
Många gamla bekanta dök upp, däribland Anders Nilsson och Kathy Eriksson. Foto: Sune Gissler.
Entusiasten Per Bervall, ordförande i Ragunda Hembygsförening, tillsammans med undertecknad.
Och i morgon är det Fallets dag. Det ska bli kul!
Lägg till kommentar