AKTUELLT

I arbetet med Krångedeboken (se separat artikel) behöver jag hjälp med att identifiera personer på främst en rad gruppbilder från utbyggnaderna på 1930- och 1940-talen.

Just nu jobbar jag med en bok om Krångede. Hur såg det ut i Krångede och Döviken före, efter och under utbyggnaden på 1930-talet och hur ser det ut i dag? Följ med på en spännande resa genom ett århundrade. Lämna in en intresseanmälan redan nu!

Ivar Lo Johansson hade en speciell koppling till Ragunda och Jämtland, skildrad i böckerna Måna är död , Gårdfarihandlaren  och Asfalt . I Ragunda band han in en bok i näver, som nu finns på Ivar Lo-museet i Stockholm.

En tidig källa till vår kunskap om samer kommer från en liten 1600-talsskrift med rubriken ”Lappland eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne av Skandien eller Sverge”.

Den är skriven av kyrkoherden i Umeå, Olof Niurenius, någon gång mellan 1619 och 1645.

Han tog även initiativet till den första skolan för samer.

Vad betyder det stora gruvprojektet i Rönnbäck för Björkvattsdalen, Tärna, Storumans kommun och Sverige?

Staden fylls nu av vita mössor. Men hur var det att vara gymnasieelev i Östersund på 1960-talet?

Ångaren Thomée är en påminnelse om den stora betydelse som hamnen en gång hade för Östersund. Nu är båtens framtid oviss. Själv åkte jag med Thomée i boken Separatorn! Läs avsnittet!

Fjärde delen handlar om ett litet Folkets hus i smått och ett bibliotek med vänsterstuk. Primus motor var byns brevbärare, P.A. Backlund.

Tredje delen i serien om Krångede handlar om konstnären Gunnar Bergvall och om smågrälen på Kalles om Koreakrig, Ungernrevolt, ATP, koalitioner och Ingemar Johansson. Samt om Eva Salomonssons skridskor.

Ett brukssamhälle brukar definieras som en mindre ort kring en dominerande industri.

I Krångede handlade det om kraftverket.

I sommar fyller kraftverket 75 år. Grattis!